Jobbdag

Sucka mitt hjärta men brist ej. Vilken dag! På jobbet var det helt dött. Det förvärrade saken ännu mer. Överraskande nog piggna jag till riktigt ordentliget och mådde som en prinsessa. Bakis gjorde under! Men det var svårt att vara helt ensam på jobbet och utan kunder. Jag gick omkring som en zombie utan sysslor. Jag skulle ha önskat mig vad som helst för arbetsuppgigifter, till och med enorma diskberg. Så hemskt var det att inte ha något alls att göra. För vad gör man då???? Jag gick nästan sönder....



Men dom få kunderna som tittade in livade upp mig. Det var skönt att få prata med nån. Då hade jag ju något att sysselsätta mig med. Jag vill påstå att jag överlevde dagen förvånansvärt bra!

 

För övrigt tänkte jag säga i föregående inlägg att jag ska berätta mer detaljerat om juldan en annan gång när jag orkar och har tid. Men saken är ju den att inga detaljer finns att berätta. Varför sviker alltid minnet när man har roligt. Typiskt. Här får ni iaf min bästa bild från kvällen. ;)

På väg till stam