Piskande regn

Hockeyn blev för tråkig eftersom Finland spelade så dåligt första perioden. Blev också rastlös av allt skruvande så bestämde mig för att trotsa vädret och for ut och springa. 5 km i piskade regn och hård vind var 5 km för mycket. Men nu är jag återigen hemma och lagom nöjd över min prestation. Motvinden drog ner på tempot och slutresultatet blev ett par minuter sämre. Men det är inte hela värden, jag var ju iaf ute!

Under den värsta motvinden kom jag att tänka på att det kan vara sista lenkkin jag gör i Vasa innan jag åker hem på sommarlov, beroende på om jag hinner lenkka imorgon och dagen därefter. Samtidigt kom jag också att tänka på hur tacksam jag är för att få ha de vänner jag har i Vasa. Hur ska en sommar gå utan mina kära nylänningar?? Vilken tur att jag slapp in på peffan när jag sökte och vilken tur att mina flickor hade ett mellanånr innan de kom upp till pampas. Och vilken tur att jag hamnade på den klass jag hamnade och vilken tur att vi alla har efternamn som börjar på bokstäver i början på alfabetet. Jag vill helt enkelt säga att jag är så otroligt tacksam för att jag har fått träffa de underbara flickor som jag hänger med vareviga dag i Vasa. Utan er skulle Vasa, skolan och livet vara tråkigt. Motvinden och regnet gjorde mig helt sekaisin men jag tycker ju om er så mycket <3

Plus kära Alli och kära Ica