Nu ska jag försöka plocka ut de stora helheterna från våran ABI resa som var så otroligt bra. Men efter en stressig vecka med lite sömn i Alanya uppskattar jag lilla lugna Jakobstad, iaf för att ta igen mig!
Vårt flyg till Alanya for sent från Hesa 13.5 och det betyder att vi var väldigt sent framme i Alanya med tanke på att bussresan från Antalya till Alanya räckte över 2h, som tur fick man lite sömn i bussen men det var svårt att sova eftersom man var så utmattad av en hel dags långt resande. Väl framme vid hotellet var kl redan närmare morgontimmarna och natten var snart förbi. Våra väggrannar sov säkert sött enda tills vi var framme. Vi var alla så trötta och fnissiga, och trötta fnissiga flickor har mycket ljud av en konstig anledning. Vi kolla runt i vårt rum och var lite missnöjda över att inte alla sängar var i samma rum, men möbleringen tänkte vi att vi sparar till morgondagen, och det var tur. Istället hittade vi en konstig flygspindel som skrämde oss alla, N samlade hur som helst mod och dödade den med sina dyra juridikböcker, själva smällen hördes säkert runt i halva hotellet. I samma stund som spindeln var dödad drar hon även omkull ett glas vi lagt på golvet framför dörren, då small det ennu högre med tanke på att vi alla skrek och skrattade samtidigt. Då kom de första klagomålen, väggrannarna knackade på dörren i två omgångar och hotellrummets telefon ringde därefter. Då hoppa vi snabbt i säng i hopp om att vi skulle bli lämnade i fred. Och det blev vi också. När vi själva var tysta upptäckte vi att grannarnas hostningar hördes hur bra som helst genom väggarna, upps!
Efter sådär en timmes sömn vaknade jag med hjärtat i halsgropen och jag upplevde en nära döden upplevelse. Jag hörde att K ropade på mig men jag hade nästan stelnat av skräck så jag kunde inte svara. Jag kunde nämligen inte sätta fingret på vad det var som skrämde mig så, tills jag försto att det var muslimernas bönestund. Mosken som stod ett par hundra meter ifrån vårt hotellrum ropade ut böner över hela Alanya, och jag ska säga er att kl var 4:45 och det var ingen sakta sång/utropning. Och såhär upprepades proceduren hela veckan. Som tur vande man sig vid det. Och det var tur eftersom det var bönestund 5 gånger om dagen. När jag skulle försöka somna om igen den natten helt klarvaken fick jag mer problem med att somna, ute var det ett förskräckligt ylande och jag så framför mig en massa hemska varglika hundar som ylade. För att få någon sömn över huvudtaget tände vi lampan och sov gott i ett par enstaka timmar tills solen titta fram och stranden kallade. Väl på morgonen så vi en massa hönor och även tuppar nedanför balkongen, de var alltså de som ylade så hemskt på natten. Alanya spelade oss minsann en del spratt under veckan!
Här är de två gigantiska tornen vid mosken
De förbannade hönorna som får mat på mornen för att ha ennu mer oljud om nätterna
Bön
Nu hann jag inte med mera än med en dag och nu har jag fått fint besök, får fortsätta en annan dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar