Ikväll körde jag en lång promenad med Nina F, min jobbarkompis. För övrigt känns det väldigt fel att kalla någon (speciellt henne) för jobbarkompis eftersom vi är så mycket mer än enbart jobbarkompisar. Det får jag absolut sluta säga. Problemet är bara att jag har flera vänner som heter Nina. Och nu när jag håller på att förvirra både mig själv och er kan jag samtidigt passa på att säga att det är besvärligt att prata om vänner som jag inte noggrannare har presenterat här i bloggen. Men alla ni som följer mig kanske har nåt hum om vem jag är och vem jag umgås med. Hur som helst kan jag påminna er om att jag har vänner i Vasa som ursprungligen är från Nyland. Sedan har jag förståss också mina jeppis brudar som jag har hängt med sedan åk 1 i lågstadiet. Från åk 5 har vi varit BFF! Så har jag också mina sk jobbarkompisar från strandis som också är guld värda. Mina kära lagmedlemmar ska jag heller inte glömma. Så det är ett par namn och kompisgäng att hålla reda på. Glöm att jag skrev detta om du tycker att jag är jobbig ;)
Hur som helst var jag och promenerade med Nina F. Det var skönt att komma ut och att få prata av sig. Efter powerwalken visade jag henne min nya lägenhet och bjöd på fruktsallad med gräddskum som nästan blev till smör. Nektarinerna i salladen var för den delen omogna. En bättre kock behöver man inte ens leta efter. Ta ett spurgu på stan och han serverar godare mat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar